Om oss
Languages
Lär känna biblioteket
-
Sundvalls stadsbibliotek består av flera bibliotek. Biblioteket i Kulturmagasinet ligger beläget i centrala Sundsvall, dessutom finns 7 närbibliotek spridda inom kommungränsen samt det mobila biblioteket Mobibblan.
Mer information om respektive bibliotek finns under menyrubriken "Våra bibliotek".
Kulturmagasinet
Biblioteket i Kulturmagasinet är ett offentligt rum och en mötesplats för alla, där besökare kan ta del av kultur och lärande. Här kan du låna böcker, spel, film och musik. Eller varför inte delta i bokcirklar, ta del av författarsamtal eller gå på föreläsningar. Vi arbetar även för att öka den digitala delaktigheten, bland annat genom att erbjuda IT-handledning och workshops i kreativ teknik.
Förutom biblioteket inhyser Kulturmagasinet dessutom museum, fotomuseum, café, Medelpads arkiv, unga magasinet, scenservice, konsumentinformation samt energi- och klimatrådgivning. Vi bedriver även uppsökande verksamhet i form av Mobibblan för att tillgängliggöra bibliotekens fysiska och digitala medier för alla.
Välkommen till Kulturmagasinet eller något av våra närbibliotek!
Biblioteket i siffror
Välj mellan att titta på ett urval; fysiska och elektroniska utlån med mera, eller den fullständiga sammanställningen från Kungliga biblioteket. Du kan också jämföra statistik för de tre senaste åren.
Nationella minoriteter och bibliotekets uppdrag
Sverige har fem nationella minoritetsspråk finska, meänkieli, samiska, jiddisch, romani. Minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
Biblioteken i Sverige har i uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt och synliggöra de nationella minoritetsspråken. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och vara anpassade efter målgruppernas behov. Sundsvall är förvaltningskommun när det gäller minoritetsspråken finska och samiska.
Biblioteket uppmärksammar exempelvis olika högtidsdagar, gör skyltningar av böcker med minoritetsspråken samt arrangerar olika aktiviteter. Samtidigt vill biblioteket föra en dialog med de som tillhör en minoritetsgrupp.
Vad är ett minoritetsspråk?
Framförallt två villkor måste uppfyllas för att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk. Det ska vara ett språk och inte en dialekt. Det ska ha talats kontinuerligt i Sverige i minst tre generationer eller ungefär hundra år. Det är inte alltid så lätt att avgöra om ett språk svarar mot dessa kriterier. I praktiken finns också ett tredje villkor, nämligen att språkets talare själva önskar att språket ska få ställning som nationellt minoritetsspråk.
Bibliotekslagen och minoritetsspråk
Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna och personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på:
1. De nationella minoritetsspråken
2. Andra språk än de nationella minoritetsspråken och svenska
3. Lättläst svenska
Länkar
-
Sedan 2019 är Sundsvalls stadsbibliotek HBTQI-certifierat via RFSL. Vårt mål är att driva en verksamhet som är inkluderande, välkomnande och trygg för alla – så väl besökare som anställda - oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, funktionsvariation, sexuell läggning, socioekonomisk tillhörighet eller ålder.
-
Biblioteket - en plats för alla
Vi strävar efter att det ska vara lätt att besöka oss, oavsett om det rör sig om studier, boklån eller andra ärenden. Samtliga bibliotek har automatisk dörröppning och de flesta publika utrymmen är tillgängliga med rullstol eller permobil.
För mer utförlig information om tillgängligheten på våra bibliotek, besök respektive biblioteks kontaktsida under fliken "Våra bibliotek".
Tillgänglighet på bibliotekets webb
Vi vill att så många som möjligt ska kunna använda webbplatsen. Läs mer om hur biblioteket uppfyller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. -
Bibliotekslagen
Biblioteket har en skyldighet att följa bibliotekslagen. Nedan kan du läsa mer om vad bibliotekslagen innefattar.
Biblioteksplan
Biblioteksplan 2022-2027 (pdf)
Policyer
Bibliotekets mediepolicy (pdf)
Dataskyddsförordning- GDPR
När du skaffar ett bibliotekskort eller godkänner att ditt barn skaffar ett bibliotekskort eller redan har ett bibliotekskort samtycker du till att dina personuppgifter registreras i bibliotekets låntagarregister utifrån dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation).
Dina personuppgifter kommer endast att användas inom bibliotekets verksamhet i syfte att registrera lån och reservationer av bibliotekets medier. Personuppgifterna lagras i Sundsvalls stadsbiblioteks bibliotekssystem.
De böcker och andra medier som du lånar eller reserverar med ditt bibliotekskort registreras i bibliotekets datasystem. Dessa uppgifter är konfidentiella och skyddade enligt lag. Så snart lånet är återlämnat, eller eventuella skulder betalda, raderas uppgifterna från ditt bibliotekskort.
Läs mer om GDPR och biblioteket under Lånevillkor
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som man brukar kalla den, blev lag i Sverige 1 januari 2020. I barnkonventionen står det att alla barn är lika mycket värda och man får inte behandla barn illa bara för att de har en viss hudfärg eller tillhör en viss religion.
Barn ska få säga vad de tycker, gå i skolan samt få tillgång till information som man till exempel kan hitta i böcker på biblioteket. Alla barn ska behandlas med respekt och inget barn får diskrimineras. Det finn 54 artiklar/ regler i barnkonventionen. Dessa regler måste följas annars bryter man mot lagen.
Alla artiklar i barnkonventionen är lika viktiga men det finns fyra stycken som är vägledande när man arbetar med barnkonventionen i sin verksamhet. Dessa kallas för grundprinciper.
Artikel 2: Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.
Artikel 3: Barnets bästa ska alltid beaktas vid alla beslut som rör barn.
Artikel: 6 Varje barn har rätt till liv, att överleva och att utvecklas.
Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening i alla frågor som handlar om dem. Deras åsikter ska också respekteras av vuxna.
Läsfrämjandeplan 2022-2027
Läsfrämjandeplanen är en övergripande handlingsplan för Sundsvalls stadsbiblioteks insatser för att stärka språkutvecklingen och stimulera till läsning. Den följer samma planperiod som Sundsvalls kommuns biblioteksplan. Läsfrämjandeplanen tar sin utgångspunkt, målen i Biblioteksplanen 2022-2027 (1) samt Barnkonventionen (2). Läsfrämjandeplanens inriktning bygger på Kulturrådets definition av vad läsfrämjande är (3):
- göra läsare av läskunniga.
- öppna vägar till litteraturen för den som inte läser.
- öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format för läsare i alla åldrar.
- ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur.
- ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och läsaridentitet.
Målen i biblioteksplanen 2022-2027 kopplade till läsfrämjande arbete:
- Biblioteket ska öka läs- och språkutvecklande aktiviteter och förbättra tillgängligheten till såväl digitala som fysiska miljöer med särskild hänsyn till, och i samråd med, de prioriterade målgrupperna.
- Biblioteket ska genomföra insatser för tidig lässtimulans hos barn som möjliggör ett livslångt intresse för läsning, litteratur och att vilja lära sig mer. Det stärker i sin tur möjligheterna till en bra skolgång och delaktighet i det demokratiska samhället.
- Användningen av bibliotekets medier ska öka genom att tillgängligheten till samlingarna förbättras oavsett tryckt eller digital form, det ska vara enkelt att hitta och låna litteratur vid biblioteket.
- Biblioteken ska ta till vara kreativiteten och innovationsandan hos barn, unga och vuxna genom att skapa mötesplatser för läsfrämjande programaktiviteter, i synnerhet riktade till de prioriterade målgrupperna.
Under planperioden 2022-2027 ska biblioteket:
- arbeta uppsökande med läsfrämjande insatser, med särskilt fokus på kommunens prioriterade områden.
- genomföra insatser för tidig lässtimulans.
- arbeta med läsande förebilder.
- utveckla och öka delaktigheten genom Läsning på fler sätt.
- utveckla och jobba med läsfrämjande metoder för delaktighet och skapande.
- Genomföra och testa läsfrämjande metoder kopplat till biblioterapi samt digital teknik.
- fortsätta utveckla Litteratur som konstform.
- utveckla läsinspirerande miljöer i biblioteksrummet.
- utveckla innehållet i ämnesansvaret att också handla om att arrangera författarsamtal eller genomföra andra aktiviteter knutna till ämnesområdet, via webb eller fysiskt.
Källa: 1. Bibliotekslagen
Källa: 2. Barnkonventionen
Källa: 3. Kulturrådets handlingsplan för läsfrämjande